Göteborgsmulten, vad kan gå fel när man har fyra moduler med sig.. (?)

Dock så har man ju också med sig två divor.. förlåt, drivar, som måste komma överens..

Allt går fina fisken ända till Sparreholm (såklart) där Cst-fjärren meddelar att dom lägger ut ett sent och långsammare pendeltåg före min snabba-i-tid - framfart.. (?) Strax därefter ringer våran tågledning för att klargöra varför detta skedde, nånting om passagerare som ville med mitt tåg från Kristineberg Kristinehamn Katrineholm(!)..

Eftersom jag nu har en långsam x14(-isch) framför mig är det ingen idé att stå på, jag roar mig med att enbart använda elbromsen till samtlig hastighetsreglering och slirbromsen vid dom tillfällena jag måste stå still.. Den enda förvarningen man får att slirbromsen är på väg att kopplas ur är ett kort pys från maskinrummet och sen är man på väg bakåt. Mkt. underhållande..

Får stopp i infarkten till Katrineholm trots min mañana-körning, det är en lätt vilsen regina som ska till o korsa mitt spår.

Lämnade K tio minuter sen, kort därefter ringer Hallsbergsfjärren och meddelar att även dom lägger ett långsammare tåg framför.. Nånstansch här blir jag enormt nyfiken på vad Göteborgsfjärren kommer att prestera för "förbättringar".

En ombordare ringer fram för att meddela att samtliga motorskyddsbrytare för AC i hela främre tågsättet precis gått!(?) Det är strax tokvarmt i samtliga vagnar.. (?) Dessa går heller inte att återställa, dom faller hela tiden..

Med lite felefonerande kommer vi fram till att någon i verkstaden redan "gjort vinter" på den främre maskinens alla AC-aggregat(?) ..förklara det för trehundra sura resenärer, hmm..

I Töreboda lägger någon ombordare sin Neumann i "anropa lok"-läge och sedan lägger på luren igen.. Jag orkar med det vingliga amerikansk-polis-inspirerade tutandet i nån mil eller så, sedan ropar jag ut en förfrågan i vagnarna om att kontrollare radioutrustningen. Med ett skönt you're-gonna-die - tutande som backdrop..

--

Göteborgsfjärren öppnar starkt med att förvarna om ett godståg som även detta ligger på korsande tågväg nånstans vid Herrljungatrakten. Jag förväntar mig nu ett samtal från t.ex "CykelDressinernas vänner" där dom berättar att dom precis hyrt samtliga spår vid vårgårda och jag antingen kan vänta en vecka på att få åka förbi alt. köra till Götet via Sundsvall istället..

Får några bygelstuds på främre enheten vid Algutsgården som sprätter upp "fel på maskinströmsreglering" i FISen samtidigt som en "4H" plongar upp i ATC..

Ingen bil/cykel/dressin får jag som kylarprydnad (scharfenbergsprydnad?) så jag kör vidare, försöker få tillbaka några minuter som fjärrarna stulit..

Jag rullar in på spår fyra två minuter efter rådande tidtabell!! Alla var mycket imponerade, jag var mest glatt förvånad..

Första ronden i Fjärrmästerskapen ser alltså ut som följer: Cst - 10 poäng, Hallsberg - 3 poäng och på jumboplatsen Göteborg med noll poäng!! Hallsberg har alltså fått se sig slagen denna dag med hela sju förseningsminuter.. tsk tsk..

Jag drar isär mina två X2:or själv i G, bara för att konfundera växlingspersonalen lite..

Äter ett bistro-plastforms-innehåll, gör lådan på plattformen glad och sätter mig tillrätta inför återresan när telefonen ringer..

En annan Regina har problem med "att få upp den", så den blir "stående" vid plattfomen istället, gissa vem som precis fått både fler passagerare och stopp på vägen?

När vi ankommer Skövde har jag redan blivit typ tjugo sen efter fyra extrastopp. I Alingsås fick jag hänga mig på tyfonen när jag, genom backspegeln, såg en hög ungar som försökte klättra upp längst bak på driven.. Usch, vem vill ens nudda framänden på ett tåg som kört fram å åter genom sverige i ett par veckor utan tvätt? SJ valde den gråa färgen med flit, kan man säga. fast mitt tåg hade en skön svartgul flugmos-candy-coat som även luktar smaskens dagen till ära..

Jag studsade ut i Skövde för att hjälpa en dam med rullator som skulle av. Hon såg att jag hade en sorts SJ-uniform på mig (grå skjorta, inte vit) men undrade vad jag gjorde på plattformen bara sådär(?)

När hon greppade att det var Lokföraren som hoppat ut för att hjälpa till sade hon med ett hjärtligt leende: Ni e för härliga"! ..så om inte annat har vi iallafall grejat en glad kund idag!    

Slutnotan blev nio minuter efter tidtabell, jag förde tåget vidare till en sån där skön fem-knycks-rullning in på spår fjorton(?)

Lång dag, jag glömde dock föra bok för rond två i Fjärr-istokraternas mästerskap, ajaj..