Det blev en flytt. Det blev en hel hög med fulparkeringar både här o där. Måste be om ursäkt till tanten-med-butikens matta som jag gjorde en dubbel centrumsväng på plus nickade hennes skylt.. . Det blev en jävla massa flyttkartonger flyttade (någon måste dock ha rökt på vid upplyftet till lägenheten, alla lådor var in-nysta där dom egentligen inte fick plats).

Det blev, senare på kvällen, en massa öl druckna.

Söndagen spenderades i sängen, typ hela söndagen(det är konstigt att man kan ha så ont i håret dagen efter trots min nyklippta tribute-to-ye-olde-sergeant-haircut?)

Måndag, vi har en hel del borden och några måsten. Jag beslutar:

1) att plocka fram fin-vinylen.

2) to hell with it!

dagen spenderas istället i sängen med frun, avlyssnandes farsans gamla Beatles. Många tårar och mycket skratt.

Vi vägrar vara vuxna denna dag! Vägrar!

Dagens räjs handlar om s.k mellanlagring. Jag har gjort om "hobbyrummet" till ett cacheminne( om lådorna skulle varit fyllda med bajts änd bitts), sedan har jag lyft upp samtliga krejer från källare. Allt..

Det sköna med allt sånt är det faktum att, mitt i utmattningen, ett lugn utbreder sig och man inser återigen att kroppen är till för att användas.

Använd eller förlora som dom säger på ett annat språk. 

Ölen är fortfarande o-drucken och imorgon smäller det..

Fifan, ett helt rum med dom satans lådorna!

..jag vill köra tåååg!

Lådorna kommer sina, förhoppningsvis.. mitt skrivhuvud har redan.

Våga låta ölen stå orörd i kylen, våga det.

Kartonger, kartonger och ännu mer av dom där bruna/vita/whateverfärgade monstrositeterna..

Har köpt en kartong av annat snitt på apoteket röda näsan, fylld med guldfärgade alumininumcylindrar. Lindring till alla som hjälper med flytten.

När sista lådan tar mark i den nya lägenheten kommer det ackompanjeras av ett ka-tcshhh(muusiik)!!

Vi kom fram till att eftersom våra respektive jobb nu börjar bli så lugna och avslappnande, jag har t.ex inte haft ett katastrofalt modulfrånslag på minst sjuttio timmar eller andra mysiga marshmallow- fordonsbränder, så ska vi roa oss med ett KartongRäjs igen!! Den här gången blir det vårat rejs med "go west" som ledmotiv..

Det var inte länge sedan vårat förra och vi är våldsamt taggade denna gång! I ordets sanna betydelse desvärre, om vi inte flyttar från dessa kvarter kommer det åkas på proppar till höger och vänster..

Vi har däremot inte hamstrat ihop så mycket skit, har ingen teve(fortfarande), ingen fänsy-dator med megafloppkapacitet, inga svindyra räjslackade köksmaskiner, inga dyra möbler. Det dyraste i denna lägenhet är nog tapeterna, tror jag(?).. De inflyttande frågade om det gick att måla på dom(!!) :@ suck..

Det jag däremot äger och precis föst ned i en av dom satans kartongerna är sprit! En hel djävla flyttkartong med the stuff!! Oj..

Flytthjälp, någon?

Telefonen plongade till, en ensam X2-drivenhet ("loket") skulle testköras till Katrineholm!! Eftersom jag lovat att rensa i "hobbyrummet" så lade jag raskt ifrån mig telefonen... äh... jaja det kommer finnas flera såna där tästdrajvs ..

Hittade en driva med gamla mobiltelefoner som jag kollade igenom. På en av dom fanns det lite bilder på min gamla Ryss :'( .. saknar den.. 

jaja, måste rensa vidare nu.

Dagens jobb är en X2-mult (två X2:or som är ihopkopplade) som ska till Malmö varav jag endast tar den till Linköping!

Upprymd och exalterad (nåja..) tar jag mig ned lite tidigt till det tilltänkta spåret!

Jag är och har nog alltid varit som en liten hundvalp, vissa saker lär jag mig aldrig.. (om jag får syn på nåt kul/gott finns viss risk att jag rusar rakt in i en betongvägg, mina vänner vet detta alltför väl)

Ett) Det är ingen mult, det blev visst ändrat..

två) varför är jag tidig? Det brukar alltid sluta illa..

Första misstanken får jag när jag, efter jag konstaterat att det är alldeles för få vagnar för att få kallas en mult(suck), ser att frontbelysningen är släckt men strömavtagaren är uppe(?). Fordonet är "på spänning" och det lyser i förarhytten och ett par vestibuldörrar är öppna med deras "utvändiga gul" synliga.. (?) Märkligt.. om hytten hade varit avaktiverad hade den änden visat blinkande röd slutsignal.. hmm..

Jag bordar det som ska bli ledande hytt och det är kokande varmt i maskinrummet (man får gå en liten bit genom das boot även i en X2).

Den lilla lampan som ska visa på att det är fel på något blinkar frenetiskt, påkallar uppmärksamhet..

Efter kanske tre separata batteri-kontaktor-resettar och tvångskörning av ventilatorerna på "hel ventilation" (endast dom fläktarna har mer effekt än en pigg bilmotor på fullvarv, typ) plus andra tjuvknep, vill damen röra på sig lite och vi tar oss mot Nbt och beman/kvinnning/bematning..

Är ute vid Cst spår elva(tror jag) i god tid (märkligt koncept det där)och är precis på väg ut på plattformen för att ev. prata med någon nyfiken resenär när..

.. Det säger ka-boom från maskinrummet!

 Huvudbrytaren bryter strömmen, en flod med felmeddelanden rinner runt i Fel-Indikerings-Systemet. FISen spottar sedan ut detta:

 ..nähä(?) hmm.. en kort stund sitter jag bara som ett dörrstopp och stirrar växelvis på den ilsket blinkande "Linjespänning"-lampan och FISen..

Samlar mig, trycker i brytaren igen och går ut i maskinrummet för att frånskilja det som är kvar av modul 2. Ringer driftstöd, kan inte låta bli att skratta i telefonen när jag berättar att jag står på Centralen med ett fullsatt tåg fullbemannat och -matat och jag måste ev. utrymma..

Jag måste ha fått en chock av den oväntade knallen precis bakom ryggen, har fortfarande svårt med plötsliga ljud efter min bataljon i Bosnien för femton år sedan nu.. (bajs, är det så länge sedan?!)

Jag levererar lite felkoder och avlästa styrkort, sedan kommer vi fram till att tåget kommer klara sig på ena modulen eftersom det är en femvagnars.. hade det varit en sexvagnars så hade backen vid Norrköping blivit svår utan pålok..

När jag rullar, fortfarande precis på tidtabellen mind you, ser FISen ut såhär:

 Jag tänker stilla:"once more unto the breach, my dear friends.." och ser fram emot en sån där skön spontanevakuering i Sparreholm efter fyra timmar med avslagen AC samt den efterföljande avslappnande halvmilen makadampromenad..

Men vi passerar Sparreholm i ganska god hastighet.. phew, har mardrömmar om det stället av nån anledning..

Först ringer fjärren och ber mig kolla av spåret efter Älg-Moousse-aka efter nån påkörning som skulle skett tidigare, precis efter ringer driftstöd och vill ha mer uppgifter på genomtändningen. Eftersom jag nu bara har en modul så har elbromsen blivit frånkopplad vilket innebär inget mer av den där goa farthållaren eller så..

Ett öga på den eventuella älg-kandidaten, ett öga på mina anteckningar angående modulraset. resterande procent av mitt medvetande försöker fylla telefonsamtalet med mer än bara enstaka vokaler(nånstans här kommer min fru skratta och säga nåt i stil med "så låter du jämt") samt även, sist men störst: framföra tåget på ett säkert och tågmässigt najs sätt..

Man kan ju undra varför, så ofta, allt händer jämt och samtidigt, hela tiden!(?)

Såg inget kadaver, avslutade samtalet, körde vidare..

Ringde min avlösare och delgav honom alla nya trevliga fel X2-2016 dragit på sig, en kort stund senare är jag framme i Linköping. Endast sex minuter efter tidtabell(?)!!

--

På min rast ringer förvirringen och säger till mig att mitt nästa tåg inte endast ska vändas i Karlberg utan ska nu hela vägen ned till Hagalund istället. Pja det var väl alldeles för tidigt att bara åka hem efter jobbet eller hur?

 [edit] Glömde beskriva vad som hände på hemresan juh! hmm... vad hände då.. inte.ett.någe Tåget gick som på droger och jag var sjukt (friskt?)tidig till Cst bara för att vänta tre gånger så lång tid i Nbt på den sena avfourneringskillen, var till slut ändå sen ned till Hgl.. vad.ska.man.göra.punGt.Nu [/edit]

Jourdagen började med en upssalatågshämtning från Hagalund, sedan hoppades jag på att få sova åtminstone några timmar eftersom jag var trött idag igen..(?)

Jag fick en fordonstransport av en X2:a till Västerås Norra, Bombardiers verkstad. Dock skulle detta ske vid halvelvatiden så jag plockade ut alla behövliga papper, gick ock knöt mig i knappa tre timmar..

 Jag löser av föraren på den X2:a jag ska transportera, hon varnar mig för hur knepigt det är att köra in i Vån. Jag blir nästan orolig. Bara nästan.. 

När jag är halvvägs till Västerås ringer det och fordonsledningen frågar om jag kan tänka mig att köra en X40 tillbaka till Hgl. Dubbeldäckarna har sin verkstad och sina uppställningsspår på andra sidan Västerås så jag försöker få fram korrekta adresser inför taxibeställningen.

I Västerås ringer jag till Bombardier och meddelar att jag är på väg ut till dom med X2:an, dom berättar var den X2:an står som jag ska köra tillbaka till Stockholm(?)!

Jag frågar dom om dom kan snickra ihop ett övergångskoppel mellan X40 och X2 lite snabbt. Kan dom inte det så måste jag vara rätt schizofren om jag ska lyckas med bedriften att få med mig två tåg till Cst bara sådär..

Resterande del av resan spenderas i telefon med olika driftledare, fordonsledare, depåledare, o-dy-ledare...

[Den diskreta infarten till Västerås Norra, signalbilden visar stopp för Tågrörelser men "rörelse tillåten" för s.k växling]

Det var knepigt att komma in, det blev flertalet byten av förarände och många funderingar "har jag kommit förbi den där växeln nu?"..

 Det står en kille och väntar på mig vid första växeln, han kliver in och vi åker fram till ett uppställningsspår lite längre bort. Jag noterar att det spåret vi färdas på även har monterade strömskenor varpå mannen skiner upp och berättar att på detta spår skedde de första testkörningarna av de nya tunnelbanevagnarna C20! Samtliga tunnelbanevagnar (C20) byggdes här och alla spårvagnar mod A32 togs hit för slutmontering!! Och hittade vi inte en av de sista A32:orna som precis skulle levereras, gömd i ett hörn..

Den är så pass ny att den inte ens fått sin littera ännu, tror han sa att den ska heta 433..(?) Vi skämtade lite om alla mina krockade A32:or som dom gömt bakom nån container, sedan fick jag träffa stor-chefen som visade en av de nya huvudtransformatorerna som skulle till Norge strax..

Sen kollade vi in denna Regina som smällt med en dyngspridare (nej inte en X40..)! Tydligen hann föraren springa ut precis innan smällen och klarade sig oskadd..

Sen en liten treat till Herr Godsskada, här har vi framtidens späjs-Rc till GC:

 En kraftigt ombyggd Rc6, radioloksutrustad, fräsigt grönmålad och ERTMS-klar! Fick inte fram nån littera på denna heller..

Sorry för det usla fotot dock, men kolla förar-ergonomin! Rent o snyggt, me like!! Speciellt den dära old-school X2-ostkupan i mitten:)

Mitt egentliga skäl för att vara i Västerås, undrar du? Under tiden jag får en rundvisning är jag placerad på hold, medans alla dom dära tidigare nämnda(de flesta redan glömda)  *.ledarna pratar ihop sig (isär)..

 Till slut ringer jag ett antal samtal och får fram tågnummer osv, beger mig till denna dam:

Samråder lite med ett testkörningslag och beger mig sedan hemåt..

Fan, får man lön för sånt här?