Om jag sade att jag hade haft lite att göra hade jag överdrivit våldsamt..

Två-tåg-klargjorda-på-nio-timmar -lite att göra var nog så nära sanningen som det blev..

I brist på roligare saker att skriva om kommer här en svamp:

...

Imorgon slapp jag ha en ytterligare X40-provkörning, nu ska jag istället köra en X2a till Lp. Najs..

Veckans första dag blev lika med första arbetsdagen och även första gången jag fick en sån där "testkörning" som även blev av(?)

Som vanligt fick man ringa runt till en massa folk för att fråga och fick nåt sorts jakande, satte mig i en bulle till Hgl. Väl där vart det mer ett nja och jag förberedde mig på att sätta mig i telefon igen samt en ytterligare resa tillbaka till Cst.  Tågnummer dök dock upp och en brokig skara fransoser, tyskar och andra lösa konsulter dök upp.. och in i den X40-trean som skulle åkas med till Vå..

En ung herre satt och, som det såg ut, spelade tetris på en lapp-topp, en annan gick runt och öppnade skåp hit o dit och en kvinna insisterade på att stoppa en mikrofon i örat på mig. I hundrasextio Km/h! Skulle visst lyssna efter ljud, eller nåt..

På vägen (spåret) tillbaka från Västerås skulle det kollas om framrutan läckte in luft i nederkant(?) och givetvis var det den mest korpulenta herren som stod för den kontrollen. På en vanlig bil kan du kanske få plats med en Kalle-Anka tidning på "dashen".. På en X40 kan man kasta in typ två flyttkartonger och fortfarande se ut genom framrutan (känslan är kanske inte att "se" genom en framruta utan mer som att titta in i en mikrovågsugn ungefär.. i vanliga fall)

Iallafall krälade denna en-och-åttio@hundra-kilo-plus-växel över mitt knä och ut på X40:s Dashboard och jag som hade en rätt relakksad sittställning såg nu mest reflekksbrallor och innehåll framför näsan..  I hundrasextio Km/h!

Den tyska herren står bakom mig, ser ut som om han håller sig för att skratta eller nåt så jag slänger inte till med ett sexskämt som man kan tro utan: "Now this would be an excellent time to hit an Elk"..

Jag gnällde lite allmänt om X40 och parkerade den sedan på samma spår som jag tog den, spår nio, träffade på en gammal kumpan, åkte hem

Vilken är din chico-dag? Min är mañana.. suck..

Dock inte i hundrasextio Km/h.. suck igen..

(bilden är inte på en X40 för er mindre nördiga bevandrade..

Go-fetch -dag.. Körde alla typer av fordon(som jag har utbildning på, exklusive spårvagnar) fram och tillbaka från Hagalund och ibland Karlberg(vändning)..

Dagens jobb var även felskrivet och jag satt i telefon i en kvart för att få klarhet i hur det kunde vara tre s.k "växelkurvor" skrivna på en uppgift som endast kräver två..(?)

Senare under dagen ringde personalplaneraren och meddelade mig att mitt jobb var felskrivet och återigen gav mig dom uppgifterna som jag tillkämpat mig på morgonen(?)

När väl det jobbet som var felskrivet väl stod på tur inser jag även vad som var fel.. Jag skulle vända en X2:a som ankom från Köpenhamn och de felaktiga växelkurvorna skulle egentligen vara en tripp till Hgl eftersom alla bajstankar var fullskitna.. även slut i vattentankarna. hmm..

Kunde iallafall trycka i lite vatten på Norra Banan torget..

Sista jobbet för dagen var faktiskt ett körjobb, dock till Uppsala men jag satte mig förnöjt i körstolen ändå..

Inget utöver hände och det som började nionånting på morgonen avslutades nionånting på kvällen samma dag.. trött..

Jupp du gissade rätt! ChiCo-dag! Jippii!

Eller snarare gääääsp, sitter just nu vid en dator uppe på plastkontrollen och skriver detta .. Uttråkad bigtime..

Dagens Blg-tur kan enklast kännetecknas som Balisfelens dag, fick så många balisfel på väg till Borlänge att ATC till slut försatte tåget i nödbroms. På vägen tillbaka från Blg ringde fjärren och skulle orderge mig om samma balisfel som jag rapporterat på vägen upp, tog snabbt slut på blanketter..

Bortsett från att jag spenderade två timmar på en parkbänk i Blg och att två kajor strök med(inte pga parkbänken), hände inget allvarligt övrigt..

Vad är det för dag imorgon?

Klockan är åtta, nästan precis elva timmar efter gårdagens äventyr.

Jag är på plats, spår tjugofem och vid mitt tåg som ska ta mig till Borlänge. Jag är glad att jag är klar med min funktionskontroll inom utsatt tid. Dock blev jag mindre glad när jag såg hindertavlorna som blockerade min väg ut ur depån. Är det inte tåget som e paj så är det, idag, kontaktledningen tydligen. Det står en sån där lastbil med en liten spårföljande kundvagn kopplad framtill som har sin korglyft i upplyft läge strax framför mig..

Rullar in i Cst en kvart sen efter en avancerad backmanöver via spår tjugo, blev dock bara tre minuter sen från Cst. Sa jag att jag hade slutat dricka kaffe? Hah.. skojade bara, det skämtet höll i kanske tre dagar.

Vid Brunna klagade ombordarna på brandlukt(?) och jag noterar efter en stund, när solen slutat lysa rakt in i lamp-panelen skälet..

Raskt klickade jag bort p-bromsen innan fjärren ringer med ett varmgångslarm på axel tre och fyra, det luktade mycket riktigt lite pendeltåg i maskinrummet.. hmm..

I Borlänge blev jag avlöst utan övrig tumult och jag gick till Peace & Love Caféet för lite lunch.

Jag klev ned till spår fem för lite konversation med Tågkompanister innan mitt tåg mot Mora.

Tåget rullade in och jag löste av, dock ville denna förare inte spendera sina två timmar+växel i Blg utan tog plats i tåget mot Mora(som han ändå skulle köra från Blg mot Cst senare).

En trasig Regina försenade mig och jag fick hjälp med rundgången i Mora av min (snart) avlösande förare och vi rullade iväg mot Blg och Cst.

Återresan mot Blg blev även den sen och jag fick vänta på ett tågmöte i Tällberg, dock var det mötande tåget bemannat med en levande legend som även kände igen mig, ställde sig i givakt och gav mig tummen upp på rak arm genom fönstret! Respekt! :)

Flertalet stationer som jag stannade vid på uppvägen skulle jag inte stanna vid denna gång, däribland Gagnef som nästa episod skulle komma att handla om..

Har även redan gått in på att jag var tämligen sen vid denna tidpunkt..

I slutet på Gagnef plattform finns det en övergång, inramad av stårörsstaket med små grindar att öppna när man ska korsa spåret. Det hela är utformat så man måste använda grinden för att få tillträde till spåret och eftersom grinden öppnas bort från spåret ska personen bli stoppad så pass länge att han/hon hinner observera ev. rörelser utefter spåren. Staketen fortsätter utefter plattformen en kort bit för att göra det mer besvärligt att gå runt grinden än att öppna den med en liten flexibel del i slutet som ett sista hinder. Typ..

Jag rundade sista kurvan och fick syn på plattformarna och Gagnef stationsområde, jag såg även rörelser vid plattformsövergången som jag just beskrivit. Jag signalerade "Tåg Kommer!" samtidigt som en man uppenbarade sig, mitt på övergången. Han hade en stor väska och gick lugnt över spåren. Han gick aldrig fram till grinden utan balanserade upp på den plattformsdel som är utanför stålstaketet! Alltså emellan staketet och jag = 382'000 Kg tåg @ 130 Km/h, nu bara ett par hundra meter bort! Jag noterade samtidigt att det är ytterligare rörelser bakom den busken som skymmer sikten på andra sidan övergången, fler människor..

Jag höll ned tyfonpedalen (visste instinktivt att det är för sent att nödbromsa, det kommer inte göra det minsta skillnad på det som ev. händer härnäst) och spände mig inför det oundvikliga!

Jag släppte tyfonpedalen i jämnhöjd med den plankorsning som låg något hundratal meter bortom plattformarna.

Ingen fasansfull duns lät sig höras.

Denna gång..

Efter infarten till Borlänge fick jag se en konstig syn, nåt sorts blått pärlband av människor som strömmar över spåret framför mig, precis innan en krök.

Jag signalerade åter "Tåg kommer!" 

den blåa människofloden fortsatte oavbrutet och utan att mattas, en efter den andra. Den glädje jag känt efter min tidigare nära-någon-annans-död-upplevelse förbyttes plötsligt i den där hemska förebådande kylan och jag tillgrep åter mina två vapendragare, bromsreglaget och tyfonen, för nästa batalj..  (melodramatiskt så det räcker, jag vet..)

Självklart(?) så slutade ju fotbollstjejerna sin spårbeträdeskolonn när jag blev lite väl närgången! Dock så slutade inte jag min tyfonisering förrän jag passerat området (nu körandes tämligen långsamt, mod. kryp) med ett par vagnar. Såg lustigt ut när dom försökte se så koola och så oberörda som dom kunde samtidigt som tyfonen fick deras öron att sonika ramla av..

Stannade i Borlänge för det där tjugonånting stoppet och det där avbytet. Tog mig till bistron där jag valde ut lite mat som jag köpte och min bistroansvariga kollega värmde åt mig, jag träffade en kumpan från ett annat liv(som det känns just nu) och det pratades en del.

Precis när jag fått min kycklingpasta i näven kommer jag i samspråk med två herrar som klivit ombord i Borlänge, en förvirrad diskussion uppstod där den ena frågade varför tåg plötsligt inte stannat på ställen dom borde och den andra på nåt vis berättandes något viktigt om sin son? Den ena är sur över ett missat tåg, den andra pratar om något program om tågkrascher från Discovery?

Jag bad dem båda åtfölja mig till ett bord där jag lät dom prata i mun på varandra en stund medan jag stoppade mat i min mun i ett försök att få upp hastigheten på hjärnan, jag fattade verkligen ingenting..

När dom båda enats om att dom kommit till Blg via en Regina från tågkompaniet som anlände strax efter mig på spåret bredvid klarnade det plötsligt och jag utbriste, avbrytande:

..Men ni var ju båda Sekunder alt. Centimetrar från döden där i Gangnef!

Det blir plötsligt väldigt tyst i bistro-RB11:a 5450.. 

Orden, mina ord, träffar även mig med väldig kraft och jag måste lägga ned gaffeln för att inte skaka ned plastformen, nu halvfull med pasta, på golvet.

När tystnaden lagt sig började den ena tyst berätta om sin son som är sex år gammal och en riktig tåg-tok(hans ord). Lill-grabben hade sagt till sin far, precis innan incidenten, att signalen ut från stationsområdet var grön och att han tyckte det var konstigt!

Jag blev helt paff när den innebörden sjönk in..  alltså hade jag haft ett uppehåll planerat hade bommarna för biltrafiken inte legat nedfällda och min huvudsignal varit i stopp, fullkomligt logiskt. 

En sex år gammal grabb. Räddade sin farsas liv med lite Vulcan - live-long-and-prosper - logik!

Vårat trepartsamtal ebbade ut och det även min mat.

Jag hade fått ansikten och även söner till, mina nära-döden-upplevelser och jag mådde nu mindre än bra. Inget vidare faktiskt..

Hittade en ledig stol där jag satte mig och grubblade tankar som "varför körde jag så förbenat fort förbi Gnf?" osv..

till slut kom min musikspelande telefon på baltazar-lösningen och spelade en lagom (stor) dos System Of a Down och jag släppte min Doom and Gloom för stunden..

Och elva timmar senare var man på jobbet igen.. snackar lite med några lokförarkumpaner om varselsituationen samt gamla synder hos forna arbetsgivare.. hmm..

Ett varv till Arboga! Som blir riktigt trevligt med besök hos det lokala fin-pizza-haket, smaskens med üpperlig kvalität-deg-koma efteråt..

Tågsättet funkade fint och jag skuggar en Uppsalapendel ned i bajstömningen där jag lyckas mingla mig förbi, parkar dit växlarna ligger och beger mig hemåt..

Om ytterligare elva timmar så ska jag till Mora, tror jag.. 

trött..

Fan snacka om tråkig dag.. Och även min födelsedito.. dagen börjar på jobbet med de sista dödsrycken från den X40 som jag parkade nånstansch vid spår trettio vid nolltvåtiden.. sen svischade mina elva timmars ledighet förbi som en fis, tror min fru väckte mig för att gratta på födelsedagen innan hon gick till jobbet. Vaknade till och insåg att det var dags att gå tillbaka till jobbet för nästa halvnatt, denna gång fun-n-games på Uppsala..

Första varvet: missbedömde bromsningen i Märsta med resultatet att bommarna fallerade att gå upp.. till alla stressade buss-hinna-med-intressenters stora glädje.. dom var mkt. imponerade men ingen vågade sig på en bomkrälning(?)

Gör dock en perfekt bromsning mot stoppbocken på trean och motionerar buffertarna något. Det är rätt kul att se folk försöka se koola ut och samtidigt bli sådär chock-förvånade över att jag "kör på" stoppbocken..Dom där bockarna har en hydralisk dämpare som ska klara en påkörning i femton, jag petade till den i typ två-tre max.. men det låter ändå litegrann.. :)

Sen när man kör iväg får man Buffert-Assisted-Takeoff FTW!!

 Andra varvet: Hittade den perfekt avvägda hastigheten vid passage av Rosersbers station för att senare rulla genom växlarna i Skavstaby i hundratjugofem (jag har vansinnigt tråkigt)

.. bara för att inse att dom har lagt rakspår denna gång, fick gå över en hundraväxel vid Rotebro istället.. mmffgrpmmf..

 Tredje Varvet: Kommer inte ihåg något alls från detta (ledordet här är nog uttråkad) bortsett från att jag kom in på femman i Cst istället. Fan mina bromspunkter då!! Gah! Gjorde ett halvhyffsat stopp en meter från bock..

Körde ned tåget till Hgl, mitt lok tog jag till B14 utanför lokverkstan..

Och så var min födelsedag till ända..