Ett kvickt Uppsalavarv sedan raskt på Göteborgståget. Sifo-listan och FIS:en var inte överens om hur många bromsar som var avstängda!? Sifo:n vann i antalet så jag gick på denna tills en retardationskontroll kunde frambringa lite klarhet..(?) Retardationsvärdet som uppnåddes verkade styrka Sifo så jag rapporterade till driftstöd och satte ned hastigheten ganska rejält. Ojojoj, nu blir vi sena till G, kan jag säga.. och även sade till resenärerna och ombordarna.

Ett balisfel släcker displayen lagom till Stockholm Södras sjukt förtätade signalavstånd, najs.

Fan, jag som hade sett fram emot en lugn och skön resa till götet! Man får visst passa sig för vad man önskar, nåt jag ständigt missar..

Eftersom jag meddelade fjärren min nya sth genast så fick vi en tillvaro som till mångt och mycket spenderades på diverse spår en bra bit bredvid driftspåren.. Jag körde om ett godståg på insidan vid Falköping bland annat.. Göteborg anländes två och en halv timme efter lovad, tidtabellsatt ankomst. Jag kände mig tämligen besegrad, släpade mig till hotellet. Var glad att hotellet numera är First Hotels® ovanpå centralhallen, så släpningen tog kort tid.

Innan dagens U-land, nej, U-båt, nja, -Uppsalapass tog sin början var det på sin plats att kliva upp som viltvårdare i den ornitoriska skolan i och med en trasig duva som låg och led på spår tre, framför stoppbocken. Den fick sig ett snabbt avslut, jag däremot såg bort emot en lång, plågsam samt segdragen arbetsdag..

Ett balisfel i lapplands kräksby hjälpte mig att slippa vara i tid till U, första varvet. Kom in på spår fyra i Uppsala. Det är dom där nygjorda spåren som slutar med en stoppbock och, om du lyckas passera den, ett trapphus som är inglasat!

Varför har dom gjort plattformen välvd? En annan lärdom är att du måste i stort sett peta till stoppbocken om du vill undvika balsifel vid utfart (nio vagnar).

Varv två, samma fordon.. I Märsta tutar jag på och direkt efter kliver ut för att prata med en bomkrypande herre i jämförbar ålder till mig sjäv. Han försöker sig på två amerikanska fotbollsfinter för att lyckas komma runt mig samtidigt som han fortsätter att prata i sin mobilfelefån. Jag släpper inte iväg honom och han blir uppenbart sur över att nån hindrar honom i hans höga-blodtrycks-framfart bort mot mitt tågs första vagn. Till slut släpper han sitt vit-knog-grepp om telefonen och lyfter blicken för att (uppenbart irriterad) titta på mig. Jag berättar varför bommarna är där, vilken hastighet ett genomfartståg har här samt att han borde sluta stressa så mycket eftersom vi väntar på alla resenärer som vill ombord här i Märsta, det är liksom vårat jobb! Dät's vått vii doo, mään!

Gjorde även ett utrop med samma tema vid utfarten..

---

Det här arbetspasset fungerar bra med matlåda, inte lika bra med köpmat.. slängde i mig innehållet i min nyniköpta plastbox från en av hålen i väggen, centralhallen. Ner igen till spår tre för ytterliggare ett varv på U-sala.

Den avlösta föraren sa nåt om småproblem med nån bakre-lok indikering(?) samt nån avstängd traktionsmotor, annars funkade det fint..

..hmm..

Detta tåg hade sex vagnar med sms-kopplade lok. Jag gör iordning det norra loket för avfärd men får inte "broms loss" i tablån.. suck..

Går tillbaka till det södra loket och ser att det inte är skiftat på strömavtagarna.. hmm igen..

Direktbromsen var åtdragen, check!

Går tillbaka till det norra loket, nu har situationen ändrats från "gott om tid" till "ont om tid" alt. "försenad"..

Rullar iväg, vita och fina lampor i panelen.. Det börjar snöa, check!

Ringer upp den föraren jag avlöste och undrar lite vad som hände, han ansåg att man visst kunde köra med lokbromsen till i bakre lok!(?) Ehm, jovisst kan man det, tyckte jag, men jag vill helst inte ha en lokbrand.. Jag är konstig på det viset, jag vet..

Fan, om han hade så bråttom kunde han väl ha sagt nåt!?

Jaja, skit samma.. I Knivsta blir besvären med det ledande loket så svåra att det inte går att köra vidare. stänger av motor två, check! Nånstans här känns dagen som att det visst är mer piskeflöde än stampade äpplen i det här receptet..

Två down sex morotar to go.. På det viset gillar jag sms-uppställningen, redundans..

Det södra loket var även det ledset, hade fått flugor i filtret.. En resett fixade till dom förreglade filtervillkoren, sedan kördes det tillbaka till Cst.. bara sådär..

Götet mañana.. typ..

Märkliga dagar.. Denna dag är man ledig, ändå ringer man en massa samtal och tvingar till sig ett tåg samt lite tågnummer. Sedan åker man till Västerås. På sin lediga dag.

Det handlar såklart om skyddsombudsarbete och en testkörning av en gråsugga som fått sina raketmotorer ventilationsdysor utbytta mot jättestora lökstrimlare!

Det kalla luftdraget var nu flyttat till bröstregionen på förarkraken och det dånande ljudet var (faktiskt) ett minne blott!(?)

Efter en till korrigering så ser det faktiskt lite lovande ut!   

Jag såg till att alla inblandade förstod att grundproblemet med HVAC på X40 dock kvarstår..

..Vad jag gjorde i helgen? Javisst ja, dalarna var det ju.. Rapport kommer.

Fick en hyffsad nattsömn (fem mil-förihelvette-joner quartztimmar senare) och tog en promenad runt Mora som terminerade bredvid tåget jag skulle köra därifrån.

Cripes, jag har ju inte kört manövervagn sedan den gången under utbildningen då vi definitivt inte fick köra nån!!

Hmm, den här dagen is looking up!   

Påbörjar min klargöring lite tidigare (ajaj) pga en viss osäkerhetskänsla angående manövervagnen.

Tågvärme är kopplad till det avstängda loket som står mot stoppbocken. Lampan lyser inte.. hmm?

Trycker på "till" -schhKlonk, tågvärmekontaktorn i posten slår till matningen.. ajajaj.. den har stått utan tågvärme, jag vet inte hur länge..

Loket är ett svartlackat/nyrenoverat lok och startar snällt upp trots tågvärmebristen.. Första delen A-O.K Ser till att sms-utrustningen är tillslagen, parkeringsbromsen frånslagen (annars "låser man in" parkeringsbromsen, med brandrisk som följd). Beger mig till andra änden.

Vrider igång, kommer nånstansifrån ihåg nån sorts ordning de hele ska göras i och manöverskrället startar utan det minsta gnäll!(?)

Går igenom alla vagnarna minutiöst (skit också, ingen bistrovagn!), byter lampor som har pajat och gullar med underspänningsvakter och jordfelsbrytare, har kanske två timmar på mig innan vi ska avgå mot Stockholm (plötsligt)

Jaha, å.nu då?

Omborderiet ankommer, vi bromsprovar och backar ut till spår ett..

Märklig känsla, inga högljudda ventilatorer, inga surrande traktionsmotorer, inte ens en kompressor som plötsligt sätter igång att bullra två meter bakom ryggen/en vägg! Sedan sitter man mycket längre ned vilket totalt sköt min hastighetsuppfattnig! Jag blev tvingad att stänga mellandörren ut till utrymmet bakom förarhytten eftersom jag hela tiden reagerade "Oh, shitt, jag har glömt att stänga hyttdörren. Jag kommer att bli döv vilken sekund som helst! Arrgh!"

I Borlänge klev Räddningen ombord i form av en sån där cart-ell med kaffetermos and the works!

Det gick riktigt bra att köra manöverskrället, jag fokuserade verkligen på mjuka pådrag och bromsningar. Behöver man tillägga att man var heelt slut i kolan när man lite drygt fyra timmar senare anlände Cst?

Och imorgon skulle man varit ledig, ja..

Och var det inte en barnfamilj som följt med från Mora som på stående fot Cst ville adoptera mig till familjen, ost&skinkpaj o allt?

Ryktena jag hörde visade sig vara sanna, jag hade inget rum på 'räkan' (nåt om dragspel, ja), utan på ett annat mindre hotell på andra sidan stan istället. Det fanns ingen information om detta att få, ingen visste nåt. Lite som vanligt alltså..

Fick mitt hotellrum till slut och försökte mig på lite sömn..

Tillbaka till Mora och en helglång överliggning. Hörde jag ett rykte nånstans angående dragspel? Hmm..

Lugn och fin körning, inget speciellt hände på vägen till Blg..

I Insjön hade nån lagt en gammal bilstereo på spåret strax efter plattformen, måste ha varit från Classe  .. Petade ned denna i gruset, det hade gått så bra hittills så jag misstänkte att jag krängt en hjulring/spårat ur alt fått brand i maskinrummet om jag kört över den..

I tällberg var jag nån stolplängd från att göra en tvåtons-swisch-kebab av en hel flock/familj/drös/(vafanhetere) av älg!

Sedan var jag plötsligt i Borlänge igen och på väg till en Regina och passresan tillbaka till Mra och (vad jag trodde) hotell Räkan Gösta..

Expeditionsdag igen.. Jag står djupt försjunken i ett par tre skaderapporter inne på expiditionshålet-i-väggen-täckt-med-kartonger när nån lirare med grått skägg smyger in och utbrister ett "hej"! Jag lyfter blicken lite långsamt (vill hålla den där tanken en liiten stund till bara) och säger: "Oh, Tjena!". Försöker sedan raskt återgå till mitt rapportsuderande (vafan vare jag skulle göra med den här sortens rapporter nu igen?).

"Är det för svårt att hälsa ordentligt för dig?!" kommer det plötsligt ur munnen på den korta gråsprängda mannen!

Jag hoppar över irriterad, går upp i asförbannad på ungefär samma tid som Valentino Rossi avverkar en målraka och svarar: "Har du problem med mitt sätt att hälsa? Om du inte hörde det så sade jag "tjena" alldeles nyss. Jag har expeditionsdag idag! Hela dagen! Jag sitter gärna hela den och diskuterar mitt sätt att hälsa på om det är det du vill! Vill du det?"

Den gråsprängde personen mumlar något ohörbart, fupplar med jackor och väskor, avviker sedan raskt i tangentens riktning..

WTF? Snacka om att jag blev arg, jag som alltid försöker hälsa på alla kollegor jag möter i korridorerna!

Jag är Skyddsombud, inte nåt jävla Stryk-dito, fan ere för fel på folk!?

Resterande dag spenderas med en ändlös massa mail som skickades än hit, än dit.. tror faktiskt jag fick lite gjort som skyddsombud idag ändå, kändes fint!

Efter åter ett antal fackliga dagar och några lediga var det äntligen dags att få lite tågkörning!

Ensam, trasig X2-driv skulle släpas till Västerås Norra och Bombardiers replokaler. Jag är på plats nere i Hagalund en knapp halvtimme för tidigt (återigen: ajajaj).

Eftersom jag är tidig har ingen tänkt på att se till att loket och X2:an är ihopkopplade.. Det är ingen som har satt dit övergångskopplet. Ingen har kört fram nåt lok. Det är ingen som ens har nån aning om var X2:an står eller om det finns ett ledigt lok.. Låter lite som en normal dag på jobbet med andra ord  

Jag hämtar ett ledigt lok på ett 'B'-spår    och kryssar bort till spår femtio där ingen EuroMaintare väntar för att hjälpa till. Hänger på övergångskopplet, justerar detta och kör ihop.

Wax on, wax off..hrrm broms till och från, ja..

Bromsprovet gjort, check!. sedan smög jag iväg..

Men satan va man ska bli skitig så fort man nuddar nåt i närheten av ett tåg!

Rullade ut ur Hgl från ett spår som jag faktiskt aldrig varit på tidigare, här rullar man direkt från helt obevakade spår till fjärrens utan att nudda Hagalunds ställverks I-rälar.. Gula tilläggsskyltar direkt..

Pep iväg, Sth hundrasextio med godkänd retardation gjord nånstans vid Självdö-trakten..

Lite tågmöten vid Strömsholm bland annat lyckades inte försena mig nämnvärt.. Fick en del blickar på mitt märkliga ekipage dock..

Jag är faktiskt tidig ända till Västerås C där jag kommer på att jag nog dribblat bort telefonnumren till Vån, blir försatt på spår 1a att skämmas tills rätt person lyckats bli kontaktad..

Rullar in i Vån-området och får hjälp att hänga av..  kolla, har dom inte strömskena här?

Jupp, testspår när C20 byggdes, ja..

Ser lite fjompigt ut bredvid min Rc..

Jahapp, rullar därifrån. Denna gång rullar jag via Bålsta och inte över Eskilstuna som på hitvägen vilket innebär vårens första mälaren-runt!

I Bro har samtliga signaler pajat samtidigt vilket innebär en halvtimmes sakta rullande förbi röda signaler, skrivandes av blanketter galore.. Gjorde mig absolut ingenting, jag hade kaffetrmosen med mig. Hade glömt den tills nu..

Imorgon så blir det med fackligt, tur att jag fick denna karamell att suga på!