Min första arbetsdag efter julen, Märkligt hur van man blir att inte gå till jobbet!

Linköping skulle besökas, löser av vid spår tio. Kör iväg söderut. Inget börjar brinna, inga moduler fallerar/spängs/säljs, ingen hängd tyfon.

X2:an som jag kör har bara lite dålig gång, vagn två har en läckande tvålautomat.. jahopp..

Fantastiskt solnedgång med mysko-dis i Malmsjötrakterna

Kör om en X60 i Järna, av alla ställen?

Är det bara jag som tutar för omkörning idag?

Lutar mig tillbaka för att få avnjuta en slö och händelsefattig dag samtidigt som en vägbom säger "14H" via lite sladdar o baliser till min ATC-båks! Flen, det var ju ovanligt. Det är dock bara att safta på med bromsen tills man kan se korsningen, som visade sig vara i kontroll ja..

Nån signal går plötsligt om i stopp i Stolpstugan framför mig och ATC surnar direkt, jag får göra ett skamset utrop där jag ber om ursäkt för gubbstoppet. Dock skyllde jag på signalsystemet, nån måtta får det vara!

Vid infarten till Norrköping flyger brytaren mitt i min inbromsning (flax flax) och den välkända menytexten "Traktion" ploppar fram i FIS tillsammans med alla andra trevliga trimmings och blinkande lampor. Dock höll modulen denna gång och jag kunde kvittera bort resten.. pust..

När jag lämnar Nr, blir jag inte omkörd av ett pendeltåg då!? Att dom inte skäms! Jag har dock en mycket finare siffra på det tumhjulet som sitter längst till höger och segler förbi Mjölbymarodören nånstansch vid skilsmässodiket, men ändå!  

..varför skulle jag nämna nåt om omkörningar, ja..

Rött igen, denna gång i Gistad. Det är dags för ännu en omkörning, nu ska GC lämna plats..

Rullar in i Lp ungefär tio sen, går till kebaberiet för min kycklingskav med sallad..

---

Tåget mot Cst hade lite trött strömavtagare som skickade ur brytaren i tid och otid samt irriterade urladdningsmotstånden en del, men i övrigt rullade på. Tog emot fyra sen, lyckades komma in i Cst på minuten.. typ..

Hjälpte på-kurs-med-Cart med du-vet-vad och dumpade 'tvåan inne i du-vet-var..

Samtidigt på spår elva:

..hade en ansamling coradior (coradianer?) haft en mindre batalj med skogens konung(ar)! Funderade lite på vem som vann tills jag fick för mig att (dumt) titta ned i gropen. Där fanns kanske en halv kubikmeter viltgryta med dessertdrinken "White Cristmas" (plus ett par tre block bajssorbet) redan tillsatt.. mmh..

Dock märkligt att Coradiorna(?) som är så stabilt byggda verkar vara hopsatta med lim och barkbitar just längst fram!?

Götet mañana, håtäll Råjall, aplång quarts-tid på sovmorgonsidan. wohoo!

Igår? Reserv hette det visst.. jag gömde mig på ett stickspår från den långa korridoren uppe på Cst.. Bortsett från en del fulsurf så hände det nada, jag jobbade på att utöka min kaffekvot.

Idag? Hade ett varv på Uppsala och en fordonshämtning. Lyckades dock bli en sådär trettio minuter sen med pendeln (tog emot tjugo sen) och hann sedemera i inte med uppdrag två.. Synd..

För en gångs skull ledde en försening till att jag kom hem en knapp timme tidigare   

Detta var även den sista arbetsdagen innan jul så, God Jul!

Veckans förseningar fortsätter även denna dag, jag blir rejält sen ned till Hgl med en X2:a som jag plockade från spår 17b. Tar mig till Ulriksdal och pendeltågsstationen (driftplatsen?) för en resa tillbaka till Cst och min dubbeldäckare mot Arb. Telefonen ringer, personen som är i andra änden utger sig för att vara från trafikledningen. Han meddelar att det inte (tydligen?) finns nån förare som kan köra upp min trubbeldäckare till Cst åt mig? Jag vänder på klacken, precis innan pendeltåget ankommer plattformen och går tillbaka mot depån.. Jag är inte riktigt den piggaste mörten i sumpen idag och rör mig långsamt, stannar till på den lilla matbutiken i Bagarringen för inköp av ensåndär smaskens jägartejpad-dubbel-köttbulls-förpackning som innehöll inte mindre än 68% kött! Det du! Plockar även ett paket såna där dvärgtomater, lite grönt ska det minsann vara(rött?)

--

Äter mikrade plast-köttbullar och dito tomater till lunch (midddag) och tar sedan ut en körplan för Hgl-Cst -snutten.

Går ut lite tidigt till tåget på spår tjugotvå (ajajaj, vad har jag sagt om det här med tidighet!!)

Hmm.. den här 'däckarn' verkar vara lite väl tyst o trankil..

Inte nog med att det är enhet tretton, personen som lämnat den har parkerat precis utom räckhåll från tågvärmen och sedan bromsat fast och tagit ur/ned + batterikontaktor ur!  Va? Missar jag nåt här? Hallå?

Efter två startförsök är batterispänningen nere på tjugoåtta procent, enheten är nu sannerligen nedtagen och medtagen och jag bedömer det som att trafikledaren hade rätt! Det finns ingen förare som kan köra upp detta tåg till Cst! Inte inom tidtabellen iaf.. Men pratar man köra upp så skulle nog fenrisUlven fixa det, dock är det bara äckligt.. usch.. Kanske skulle förbättra färgen på fordonet då iofs.. hmm

Jag får ett annat fordon som står så långt bort från denna platsen som är fysiskt möjligt inom kommunens och Hagalunds ramar, jag trött-mörtar mig dit..

Meddelar min ombordare förseningen och påbörjar klargöringen av enhet nolltvå istället.

Rullar upp på cst kanske tjugo minuter efter våran tilltänkta avgångstid. Tydligen så var den förra avgången mot Arboga inställd så det är tokfullt med folk på plattformen vid spår tio, jag ankommer med en tvåvagnars X40 istället för en tre-dito.. Jippii! Succé! Alla ser mycket imponerade ut, kan jag avslöja..

Vi får en del tågmöten på vägen som jag gör lite (försök till) roliga utrop om. Den övriga färden sker utan så mycket som en slirning.. Ankommer Arb kanske tjugofem minuter efter td vilket innebär typ trettio minuter att slöa på!   

Lämnar Arb, nu går resan helt utan hicka (ett antal glömda och telefon-initierade signaler, ja) och jag ankommer Cst flertalet minuter innan den tilltänkta ankomsttiden!   

Dock är det tågkö i bajset så min sluttid blir ändå en halvtimme efter jag skulle varit hemma.. mamma mia, hundar prata mat..

Jag tar mig ned till Hgl, ska hämta en X2:a som skulle till Jönköping. Ett stort lugn befann sig över depåområdet denna eftermiddag, vindstilla och stjärnklart.. Kommer bli en kall natt, antagligen..

Jag tar mig upp till platskontrollen för en kopp bläck och en spårangivelse, fan här uppe var det riktigt lugnt och dom verkar ha julstädat(?) Eller, vänta nu.. gömmer dom sig? Fan det är tomt, det är ingen här.

Dom har flyttat till sina nya lokaler och jag har inte blivit inbjuden.. Kaffemaskinen har dom tagit med sig också.. äsch då.. Jag går in till ställverket som finns kvar, längst in i lokalen. Sitter en man där och njuter av den nyfunna tystnaden, bjuder mig på en kopp mörkt.

--

Beger mig till ett av spåren utanför Euromaint där min X2:a står parkerad. Den har fel på korglutningen, självklart i bistron. Jag beger mig dit för att resetta vagnsdatorn. När jag pular med detta ropar någon i högtaleriet att detta tåg inte alls ska till Jö utan till Lp istället, som extratåg.. Jahaja.. Hjälper till med klargöringen ändå och åker med upp till Cst, överger planerna på Jönköpingståget på grund av min plötsliga tidsbrist inför nästa uppdrag.

--

Uppe på Cst är det full fart! En kombination av tågkaos och julfirande som det verkade, roligt med julsånger och pepparkakor samtidigt som telefonerna stressar konstant angående det här eller det där tåget. Efter ett antal fruktlösa försök att få fatt på någon på fordonsledningen, trafikledningen eller personalfördelningen överger jag planerna på Västeråstågets rättidiga avgång och sätter mig ned en stund för mer bläck tillsammans med min tilltänkte ombordare.

--

Tåget står inne på spår sex, säger banverkets Tågföringssystem plötsligt! Vi tar oss ned för att finna ett sexvagnars blockbromsat tågsätt, fyllt med förvirrade och irriterade resenärer som undrar om det ska åka nångång! Kort därefter rullar vi norrut bara för att fastna i den allmänna pendeltågsgeggan vid Barkarby och omnejd.

Ett signalfel senare och jag var trettio minuter sen!(?) Strax innan Bro flaggade fjärren för en moment blankett 22 som, mycket riktigt, utföll i ett balisfel lite längre bort.

Gör en rundgång i Västerås sedan en lång rast i fikarummet. Jag hade tappat mitt ID-kort när jag krälat omkring vid rungången, så jag går ned lite tidigare för att finna det igen. Passar på att göra ett bromsprov, så min ombordare ska slippa det senare. Tåget som vi ska invänta är försenat så vi får grönt istället, med resenärsspring som följd. Dock har nu bromsen på vagnen närmast loket frusit fast och jag kommer ungefär en decimeter närmare Cst med loket, allt som allt! Fjärren tar tillbaka signalen, folk rusar runt på plattformen för att hinna med den X40 som ankom spåret bredvid. Jag hämtar yxan för lite bromsbom-uppfostran, krälar ned mellan plattform och vagn. En rolig ordväxling uppstår när jag är i fasen "Here's Johnny!" med yxan samtidigt som en kvinna frågar lite försynt om jag "har en tidsram" på avgången. Jag har propparna applicerade och hör henne efter hon sagt detta en tredje gång. Jag har nog mest fryst snor i hjärnan och förstår inte det där ram-konceptet riktigt utan ger henne en angivelse, mellan yxan och pekfingret, på mellan fem minuter och en timme ungefär.

Bromsen lossnar, nytt bromsprov och vi är iväg. Vill inte tänka på hur sena vi redan är..

--

I Barkarby får en signal spatt och försätter tåget i nödbroms! Vi pratar inte en enkilos fullbroms med option på att lossa upp efter en stund utan dö-(SIFA)dubbelblås-åff-dääth! Jag har sex vagnar blockbromsat, hundrasjuttiofyra meter @ 6 s losstid. Detta kommer inte sluta bra känner jag direkt och ropar raskt ut i vagnarna att det är dags att hålla i sig inför ett oundvikligt sjukt bromsryck! Som även sker med eftertrycklig finalitet, tror nästan jag var på väg att skalla förarbordet där ett tag.. Ropar ut än en gång för att be om ursäkt för tågets beteende samt att få in en eventuell skaderapport från ombordarna. Testar att dra fram en liten bit.. Den där decimetern känns bekant, för så långt lyckades loket arbeta sig. Lägger FoB i "Back" och prövar en kort losstöt med pådrag och bromstryckvakt.. En decimeter åt andra hållet blev det resultatet.. Grejjt.. Nytt utrop, samtal till fjärren och sedan plockar jag fram lämpliga vapen ur verktygsskåpet. Denna gången väljer jag spettet! Jag får assistans av en passåkande Västeråsförare som tidigare varit glad att hinna med mitt tåg ! Placerar honom i förarstolen, ifall tåget rullar iväg när jag fått loss bromsen.

Ett otal makadampromenader avbrutna av olika telefonsamtal (nu får jag tag på driftstöd, fordonsledningar och övriga instanser minsann!)! Jag vet vad som ska göras men inte riktigt i vilken omfattning ännu..

Den här gången har mer än hälften av vagnarnas bromsar frusit fast varav en vagn ohjälpligt så..

Om någon såg mig där bredvid signal Bkb21 måste dom ha betvivlat min mentala hälsa eftersom jag inte kunde hålla mig utan gick o garvade konstant åt situationen!

En förjävlig mängd spett-våld, en avstängd broms, nytt bromsprov/bromstalsomräkning och en timme senare rullar jag mot Cst återigen! Fick fylla i en såndär blankett 21 också, ja..

Ringer trafikledningen för att ge dom en huvud-upp på det faktum att jag ankommer Cst norrifrån, ska ut till Hgl och har just nu en obromsad vagn närmast lok! Dock slutar det med att jag och växlingspersonalen får lösa problemet på plats vid spår sju istället med diverse omkringväxlingar och frånkopplingar innan jag fortsätter mot Hgl, en vagn kort.. Ett kort stopp på L2 inkluderat..

Sedan rullar jag försiktigt mot Hgl, försöker att endast använda lokbromsen för att inte fastna igen..

I Hagalund fortsätter förvirringen, dock ser jag till att dessa vagnar får komma in i värmen en stund. sedan kör jag runt loket till spår sexton och ett annat gäng vagnar.

Imorgon blir det en Lather, rinse, repeat antar jag.. Får inte glömma att ladda batterierna då. På min king-lampa alltså! Sjukt nörd nöjd där! (och, nej jag har inget "storleksproblem"! Däremot gillar jag stora krejer!)

Den o kängorna var ju räddningen! (spettet var iofs hjälpsamt också)

Eftersom jag blev ledig igår lite hipp som happ så kliar det i tågfingrarna idag! Efter den stora snöflingans ankomst blev det generalknããs med tågtrafiken denna dag och det står trasiga/försenade/ledsna tåg lite här o där.. En stackars förstaklass-lingon-o-blåbärsvagn blir dumpad av sina andraklasskamrater i Kristineberg Katrineholm Kristinehamn(Khn) av nån elak anledning. Jag signar upp för en räddningsaktion! Det är meget trångt på spåren, Tågklarareriet är meget deprimert & opptatt så det ser inte ut som om aktionen kommer bli av. Jag behåller morgonrocken och tofflorna på, grejar en kanna bläck till..

Klockan tretton-trettio får jag GO för operationen! Fordonsledningen vill att jag ska avgå från Cst senast fjorton-trettio med ett lok hämtat från Hagalund..    Jag inser raskt att detta inte är rimligt och frågar om jag kan plocka reservloket istället. Ett annat alternativ som gavs var en passresa till Hallsberg där man då skulle skotta fram nån gammal Rc3:a för vidare färd till Khn.. Klockan fjorton-nollfyra står jag, fullt påklädd(?), i orderrummet på Cst och inväntar skrivarhostningen som föranleder körplansutskriften. Väntar. Väntar.. Tåg-o-kratin jobbar tämligen långsamt en sån här dag, till slut får jag ändå ut min körplan och beger mig ned till reservloket.

Körplanen blev ändrad till fjorton-femtio men när jag var klar att rulla var klockan femton-nollfem istället pga. den försenade körplanen. Då har jag ännu inget tågnummer tillbaka till Cst ännu! Hmm..

[spår?]

Lämnar Cst med 1370 söderut. Sth är satt till hundratjugo, retardationen en bit under hundra. Tyfonen har samlat snö hela natten och har nu ont i tratten. I jämnhöjd med Sst får jag till ett ljud som en hoppskvätta ur den vilket duger för att få folk att flytta sig från plattformskanten, därefter låter den mest som en tågvissla i ett par kilometer tills den skärper sig och börjar bröla igen.

Hytten jag kör ifrån har fel på värmen! Det blir snabbt snorkallt därinne! Jag bolstrar värmealstringen med hög volym på stereon och kokplattan! Lite bättre..

I Hallsberg håller jag på att förgås av hunger och funtar på att stanna till lite snabbt för en varmkorv. Dock har Hallsbergsfjärren denna gång lagt grönt rakt igenom (?)     Jag vill inte trilla av deras good-list så jag piper vidare.. dammit..

Väl framme i Khn så får jag börja med att växla ur vägen för en grönmålad Rc som minsann skulle ut!

Där stod hon, med felaktigt påstådda slag/krossskador på hjulen. Dom hade tjudrat henne mot en TågAB-klappdörrsvagn och dom delade på lite tågvärme i kylan. Blev lite sugen på att norpa med mig klappdörrsvagnen till Hagalund som ett busstreck liksom, men personen jag pratade med från bangården var alldeles för snäll för att busa med. Min nya körplan låg färdig inne i vagnen och alla växlarna fram var lagda redan. Jag kopplade till och från samt gjorde klart för avfärd. drog även fram en vagnslängd så klappdörraren kunde komma åt tågvärmeposten som jag kopplade den till sedan. Lade ut den där släden igen som syns i bilden ovan, passade på att tjonga mitt kepsförsedda huvud mot koppelkroken ordentligt på vägen ut, bara för att.

När jag kollade på Körplanen och Klockan inser jag att jag har varit fasligt snabb och nu har en timme på mig att nosa upp en korvmoj! Succé!

Hittade en Statoil där jag raidade samtliga tjockkorvar från grillen. Fick tjejen där att lägga dom i en låda, utan bröd eller kladd samt betalade med småmynt jag grävt ur loktendern ryggsäcken. En riktig Blues Brothers moment indeed.. Brände tungan sådär sagolikt (wile-e-coyote) mycket på kaffet jag även slantade upp för.

Lämnar Khn i tid och påbörjar min hundra knutars framfart till Hagalund. Jag tyckte hundratjugo tog får-ääver att komma fram.. tänk igen muchacho. Nu vet jag lite mer hur gods-jockeys har det..

Denna hytt (den andra alltså) fungerar värmen i. Kan man säga. Jag slog på både kaminer och fläktar när jag lämnade Cst eftersom även den hytten var kall som ett sälarschle.

Det enda som saknades var nog en skottkärra makadam, en fänsy träslev och lite björkris för att göra bilden rättvis! Eftersom hyttfönstren hade frysit fast så fick ett par oväntade plagg tillbringa lite tid på galgen..

--

I Hallsberg (?)   Lägger dom mig på sida, in mot spår fyra. Jag glömmer bort att det är ytterligare en växel längre fram och stannar vid grönblinks-huvuddvärgen istället (rakt framför mig i snöyran ser jag endast en stoppbock). Får tag på en person på fjärren som utrycker sig något oklart om omkörningar och tågmöten.

Blir omkörd av en X2:a och ett godståg (jag är såå högprio just nu) för att senare få grönt för vidare färd..

En helt orelaterad (nåja) grej var att tyfonen i denna ände lät ned-höger brunstig! Blev rädd att älgarna skulle börja demonstrera om jag fortsatte tuta..

typ tre timmars körning senare ankommer jag Hgl och smyger ut loket till lokverkstan där jag    fulparkerar..

Innan jag gick i säng igår tränade jag på hotellgymmet som satan själv så jag skulle slippa ligga o snurra i sängen hela natten, för en gångs skull!

Det funkade, nu var jag alldeles för ledbruten för att orka snurra mycket, jag låg o stirrade mest istället..   

Samma två vagnar som gårdagen skulle köras till Sandviken och tillbaka, säjm drill - säjm näjm..

Det fanns nu friskt med lapp-mögel både här o där. Har glömt den där känslan när man omväxlande halkar och snubblar över hemliga strukturer under två decimeter pudersnö..

Båda enheterna verkar ha sovit gott så jag förbereder avfärden upp till plattformarna, får vänta på en Regina som vanligt..

Reser till Snv med mina ombordare, skämtar lite om våran Coradia. Prickar precist min stoppunkt så flest antal dörrar ryms på den alldeles för lilla plattformen!

När jag lämnar Snv går tåget i nödbroms och ATC begår seppo-ku! (finska varianten)

Denna gång är det inte bara att stänga av och köra (läs kap. "skaka galler" alt. "Sveriges största tågkatastrof") utan jag börjar med att försöka stirra ut lådjävlen en stund. Detta fungerar inte (?) utan jag behöver en ny strategi..   

Inte nog med detta, ett flertal andra system började kaskadkräkas plötsligt! Jag börjar med en batteriresett..

När allt är igång har jag nu inte längre någon kontakt med den bakre enheten. Gör ett utrop om tekniska problem och pratar lite med mina ombordare. Mina chanser att få äta frukost blir allt mindre, suck..

Går till bakre hytt på främre enheten, multar isär.. Som vanligt får jag inte loss på bromsen utan måste hoppa ned vid kopplet för att dra i handtaget för att sedan ändå inte få loss den.. suck.. Gör lite andra åtgärder och bromsen lossar. Kör ihop igen och tar mig till den bakre enheten för att starta upp den/kontrollera fallna dvärgbrytare. För att göra detta måste man virra runt lite planlöst och öppna märkliga, hemliga skåp. Denna gång gjordes detta under överinseende av mycket förstående och lugna resenärer.

Jag hittade några fel som gått sönder som jag o-pajade för att sedan ta mig tilbaka till hytten närmast Gävle för ett uppstartsförsök. Denna gång lirade allt riktigt otroligt bra och jag rullade iväg mot den röda signalen för att kolla vad ATC skulle tycka.

ATC avlider återigen på samma vis som tidigare, tåget nödbromsar. Jag vågar denna gång inte kvittera bromsen i ATC-panelen utan försöker även denna gång stirra ned den istället, med tidigare känt resultat.. Nu ringer jag driftstöd, får tillstånd att köra till Gävle utan ATC. Då kvitterar jag bromsen samtidigt som jag sträcker mig bak för att stänga av pipeländet.

Efter ett par samtal med ombordare och fjärren, rullar det nu tomma tåget mot Gävle i den svindlande hastigheten av åttio.Eftersom det är generalfel på en massa system (återigen) fungerar inte hastighetsmätaren!(?) Den viftar lite mellan hundra och hundratio så där drogat (även vid stillastående). Det lyser även en arg röd fyrkant därinånstans bara för att understryka hur sjuk den f.n är.. Tur att GPS:en har fungerande hastighetsvisning, ATC är ju avstängd!

I Gä möter jag upp den förare som skulle löst av mig och tillsammans åker vi ned till Maxim för lite omväxling.

Tur att det har snöat så enormt att man inte ser ens om det ligger en växel framför tåget!

Efter en hel del sopande och pulsande/snubblande/halkande så är den trasiga X40:n nu sist i tåget, med avstängd ATC. Vi får ett nytt tågnummer till Stockholm, som vi inte åker på. Än. Jag anser att en frukost är en viktig åtgärd innan avresan! Mitt i den ringer den andre föraren eftersom han låst sig ute från hytten och det är kallt. Jag tippar i mig återstoden av det jag hunnit få i mig och beger mig tillbaka till tåget. Strax därefter lämnar vi Gävle för den här gången och beger oss mot Cst.

--

Alla växlar mellen Marma och Salsta verkar ha dött och pappersfloden utökas med en hel del blanketter såväl som arbetstid. Väl framme i Cst och spår fyra hoppar min kollega av för att sätta sig på en X2:a mot Linköping (dit min X40 egentligen skulle ha gått).

Jag rullar iväg mot Hagalund istället. Väl i Bajset dör hastighetsmätaren och GPS:en.

men ATC:n har en egen hastighetsindkator som jag snabbt rattar fram.. mig lurar ni ikke! Ikke säger jag!

Chefen ringer och tycker att jag gjort tillräcklig skada för ett tag och erbjuder mig att vara ledig imorgon!(?)   

(nja, jag hade en s.k blankdag då, samtidigt som det är överskott på förare. Men det är roligare att skriva sådär)  

Nästa jobb? Tror det blir om några dagar och till västerås, faktiskt!(?)

Körde till uppsala.. schpännande liksom..

När jag ska lämna U så få jag inte grönt och fjärren meddelar att det finns en beläggning. (?)

I andra fall skulle , t.ex tandläkaren, tagit fram borren, en sådär läskig sond eller citronblästern(?). Stockholmsfjärren tog fram en blankett.. Dagens första tryck på den röda ATC-knappen, ja..

Passerade Rosersberg i god hastighet och gav därav årets första plattformsmulning a-la niovagnars loktågsms@160km/h, på lite hugade resenärer som trodde att mitt försenade Uppsalatåg minsann var en trevlig o go vitblå Coradia Lirex..

Vid Marabou hade ett rådjur mycket riktigt fastnat mellan det ny-uppsatta viltstängslet och mitt spår, sprang som besatt för att komma undan min hundrasextio-virvel-framfart.. hmm.. Tror den klarade sig, dock såg jag bara vitt i backspegeln..

I Hagalund tog en förarlegend över ett av de tågen jag skulle skyffla till Cst, plötsligt hade jag en tvåtimmarsrast och ingenstans najs att spendera den(?)

Tog mitt nästa fordon från Hgl till Cst, parkade på spår sjutton där jag bytte ände.. Missade att kontrollera dörrförregling och en hord resenärer smet ombord, tog plats nånstans i vagn tre..

Fordon?

X2 såklart, denna gång skulle det köras norrut från Cst!

Kallt och bitande på plattformen, släppte in de övriga resenärerna så fort mina ombordare fått lite koll på bistroinnehåll och förstaklasscarts.

Länge sen man körde ned i pendeltråget förresten.

Fyfan va najs att räjsa manövervagn! Dock en mycket tråkigt sträcka mellan Uppsala och Gävle för ett fordon med en sexa på överskridande = 200 blås genom det allra mesta, även kurvorna.. passade mig alldeles alldeles utmärkt.

Dagen fortsatte med ett par enheter X40 som ville åka till Sandviken och tillbaka, tror vi hade sju-tio kunder med oss dit fördelade på två hela enheter X40..   Tomtåg tillbaka..   

Ungefär i jämnhöjd med Gävleplattformarna  dör  ATC, tjuter otröstligt samt lyser med den röda-lampan-of-death!

Jag stannar (va, är det sant?) och stänger av eländet för att köra utan in till Maxim, eftersom jag ser nästa huvudsignal som har "rörelse tillåten" i växlingsdvärgen.

Parkerar eländet på ett ledigt spår, vrider upp en rolig äggtajmer-funktion och tar mig sedan till hotellet..

Fan, detta var tider det. Den gamla onda tiden då X2000 gick i nästan trehundra:

Och såg ut som en Kikuyu Colobus..

Det var tider det..